måndag 23 juli 2012

Hur avgöra?


Har redan länge tänkt skriva detta inlägg, men har inte riktigt veta hur jag skall formulera mig. Fick detta på mail av en vän för en tid sedan då jag var gravid och tyckte det var så bra skrivet.
Med detta inlägg funderar jag nu hur man skall i olika situationer snällt säga hur man känner och tycker med "goda råd" man får. Missförstå mig inte, jag frågar gärna om råd när jag inte vet saker och ting och har mycket jag vill veta. Men när råden man får eller inte precis råd utan konstateranden är i den tonen att " du borde ju veta bättre" eller det man gör får den andra att reagera på ett sätt och man kan läsa mellan raderna att det inte var bra det man valde att göra. Hur skall man då snällt säga att det avgör jag eller jag tycker inte som du? Eller borde man bara skyffla saken under mattan och glömma sådana kommentarer? Är bara rädd att man sårar någon då man vill påpeka att det inte är okej med att säga vissa saker, sannolikheten är ju stor att den andra tolkar en fel om man säger något. Detta dilemma kommer jag säkert aldrig att komma undan. Men vad tycker ni? Har ni goda råd åt mig hur ni skulle göra?

5 kommentarer:

  1. Jag har inte råkat ut för att någon faktiskt envisats om att jag skall göra på något annat sätt än jag gör med mitt barn. Bara enstaka kommentarer som "oj, vad kalla fötter han har!" Jag brukar skratta lite och för övrigt ignorera dem och folk med lite vett brukar förstå att jag nog hörde vad det sa men väljer att göra så som jag själv anser bäst. Om någon inte har vett att förstå det tycker jag att de förtjänar ett bestämt "det avgör jag". Det är oförskämt att anta att man vet bättre än någon som är med barnet varje dag.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker nog att man bara kan säga i en vanligt ton att man inte håller med om vad personen i fråga just sagt. Man behöver ju inte bli förbannad och otrevligt men man kan nog säga ifrån och det tycker jag inte att den andra kan ta illa vid av.. tycker jag. Sen kanske någon annan tycker annorlunda.

    SvaraRadera
  3. Jag har också funderat mycke på det här. Det är inte alls lätt, för man vill ju inte såra den andra som delar ut sina råd eller kommentarer. Men ändå blir jag ibland så störd på vissa kommentarer som jag får, så brukar jag faktiskt säga att det här är mitt barn och jag vet vad som är bäst för honom. Och visst tar jag också gärna emot råd och hjälp, men när jag behöver :) men klart blir det ofta att jag bara ignorerar och låter det vara :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jeps, du har så rätt. Sku gärna ibland säga rakt ut, men biter nog bara ihop och tar de som kommer. Men tyckte att inlägget clara skrivit var så bra:)

      Radera